Väven i Umeå

Stål

Under arbetet med stommontaget byggs en stålstomme av 1997 stålelement. Totalt används 927 538 kg stål som hämtas från ett valsverk i Luxemburg och levereras till bygget av en stålkonstruktionsfirma i Lidköping. Stålbalkar och pelare används för vertikal och horisontell bärning, och över den stora lokal som ska inrymma black box sker primär bärning med fem stålfackverk. Stålfackverken bildas av två horisontella stålbalkar som formar överram och underram och kopplas ihop med vertikala samt snedställda stålprofiler som bildar strävor. På detta sätt kan långa balkar kopplas ihop och bli mer effektiva än var för sig. Eftersom fackverk bär last för stora ytor läggs stor noggrannhet på utförandet och kontroll. Fackverken i Väven svetsas ihop och kontrolleras noggrant i fabrik för att senare transporteras och effektivt monteras som helvåningshöga balkar på plats. Trappan på östra sidan hängs upp i ett stålfackverk i fasaden och ett stålfackverk i balustraden. Den västra fasaden har kompletterats med kraftiga stålbalkar, som väger upp till 20 ton, för att bära terrassdelen. För att bära den del av byggnaden som på plan fem sväller ut över den del av Stora hotellet som kallas ”stallet” krävs ett 20 m långt våningshögt stålfackverk i fasaden. Över ytan som bildas mellan stora hotellet, Reiniusska huset och Väven ska ett inre torg täckas av ett glastak. Glaspanelerna bärs upp av en specialdesignad stålstomme. Den består av ett balksystem av primärbalkar och sekundärbalkar. Primärbalkarna vilar på ena sidan på Väven och mot Stora hotellet vilar de på stålpelare, som bildar ett grenverk, inte helt olikt ett träd, som fångar upp balkarna. För att skapa direktkontakt med ljuset och himlen ovanför består primär- och sekundärbalkarna av svetsade profiler för att bli så smala som möjligt.

Betong

Stommontaget kräver minst 3315 prefabricerade betongelement som till exempel pelare, väggar, håldäck och massiva betongbjälklag. Totalt används 12 781 127 kg betongelement, som tillsammans med betongväggarna ger 96266 kvm betongyta. Den prefabricerade betongstommen gjuts på fabrik och fraktas till byggarbetsplatsen, där den monteras ihop. Betongväggarna ställs på pallbrickor för att hamna i rätt nivå och i rätt lutning. Sedan stagas de med provisoriska stag och svetsas ihop med anslutande element för att slutligen gjutas fast med betong. Varje betongpelare fästs vanligtvis med så kallade pelarskor och skruv i den konstruktion de står på. Därefter undergjuts de, vilket innebär att justermånen under pelaren fylls med en speciell typ av betong som inte krymper. Håldäcken består av en förspänd bjälklagsplatta med en hålsektion. Förspänningen sker genom att man, på en bädd som är minst 50 meter lång, lägger ut smått räfflade stållinor, som spänns till en kraft på cirka 10 ton. Efter att hålsektionen av betong har formats av en särskild maskin får betongen härda, och sedan sågar man upp håldäcksbädden till de längder som angivits på tillverkningsritningarna. Tack vare förspänningen klarar håldäck betydligt större spännvidder och laster än en konventionellt platsgjutet bjälklag. Men eftersom Väven har en så organisk form blir det ett antal passbitar som inte blir rektangulära. Dessa massiva betongbjälklag fylls i med slakarmerade betongplattor, alltså betongplattor utan förspänning. På så sätt skapas de unika former som krävs för att bygga Väven.

Svets

Ett omfattande svetsningsarbete har genomförts under stommontaget. De prefabricerade ståldelarna, allt utom fackverken, har svetsats i fabrik i Lidköping av en robot och 20 svetsare. Hattbalkens längsgående svetsar svetsas av roboten och kompletterande ändplåtar, lyft, livplåtar, knap och montageplåtar svetsas av personal. Väl på plats har stålet montagesvetsats av 5-6 svetsare i skift om 2 svetsare samtidigt på byggarbetsplatsen. Totalt krävs 29296 svetsar för att foga samman stommens 13148 stålobjekt. Fackverken har svetsats ihop av 16 svetsare i en fabrik/verkstad i Öjebyn i Piteå, men delar kommer även från två fabriker/verkstäder i Finland. Ytterligare två svetsare har byggt ihop hattbalkarna för fackverken. Fackverken är utformade av 395 stålobjekt, som sitter ihop genom 790 svetsar. Svetsarna för att sammanfoga fackverken är större än för resten av stomstålet och kräver cirka 3160 svetssträngar. Utöver detta har lokala smeder svetsat ihop 140 stålobjekt till mindre stålfackverk, 664 stålobjekt för tyngre inredning och 550 stålobjekt för förberedelser inför fasadmontaget.

Stora kranen

Stora kranen används igenom hela byggprocessen, till exempel för att lyfta moduler, flytta maskiner, rivningsmassor och material. Den är väldigt viktig i arbetet med stommontaget, eftersom den används för att montera den prefabricerade stommen. Stora kranen väger 145 ton och är placerad på ett specialkonstruerat betongfundament. Fundamentet kommer att integreras i grundplattan och väger 323 ton, varav 7641 kg är armering. Bara den ingjutna bottendelen av kranen väger 5 ton. Fundamentet är cirka 90 kvm stort och 2 meter tjockt. Det innehåller 29 pålar och 12 av dem är lutande för att kunna motverka rotations- och horisontalkrafter. Kranen kommer från Skanska i Stockholm och har plockats ihop speciellt för bygget av Väven. Den har transporterats i delar, på 12 lastbilar, till Umeå. Krokhöjden, alltså måttet på hur högt man kan lyfta, från kranfundamentet till kroken, är 72,5m och armens längd, alltså från tornet och längst ut på spetsen, är 63,3 meter. Längst ut på spetsen kan den lyfta 6,9 ton och maxlast är 20 ton. Stora kranen har, med tanke på Vävens organiska form, en specialfunktion i form av en kamera med väldigt bra zoom-funktion som sitter på åkvagnen, alltså den del som fäster kroken i kranen. På så sätt kan kranföraren, via en monitor i hytten, hela tiden se kroken även om den är bakom något.

Totalstation

För att alla bitar i stommontaget ska hamna exakt rätt, med millimeterprecision, används ett mätinstrument som kallas totalstation. En totalstation är en elektronisk teodolit, alltså en elektronisk version av ett verktyg som mäter vinklar, med en inbyggd längdmätare, en så kallad EDM. För att bygga ett vanligt hus, till exempel ett bostadshus, behövs oftast inte en totalstation, eftersom huset är ritat med räta vinklar. Men vid ett komplicerat bygge som Väven, där husets organiska former gör att räta vinklar är mer undantag än regel, är totalstationen mycket viktig. Den mäter horisontalvinkel, lutande längd och vertikalvinkel mot ett optiskt reflekterande prisma, och med den informationen som grund kan totalstationen beräkna koordinater tredimensionellt. Det finns olika varianter av totalstationer, och de totalstationer som används vid stommontaget är av högsta precisionsklass, som med hjälp av fjärrstyrning gör det möjligt för en ensam specialist att utföra de nödvändiga mätningarna.

Brandskydd

Arbetet med stommontaget kräver stor hänsyn till brandskydd. Stål har sin smältpunkt vid ca 1500 grader, och vid 800 grader har stålet bara cirka 10% av sin bärförmåga kvar. Huvuddelen av alla stålbalkar och stålpelare är fyllda med betong, vilket gör att de klarar extrema temperaturer och klarar högt ställda krav på brandsäkerhet tack vare betongen som gjuts in i dem. Därför krävs ingen brandskyddsmålning av dessa byggnadsdelar. Fackverken däremot, som består av enbart stål, måste brandskyddsmålas med en speciell målarfärg som sväller vid upphettning och på så sätt isolerar stålet och hindrar att det hettas upp. Dessa delar brandskyddsmålas en första gång i fabriken, men varje gång stålet utsätts för påverkan, till exempel genom svetsning, måste de påverkade delarna brandskyddsmålas igen på plats. Brandskyddsmålningen görs till exempel i taket i blackboxen, för att säkerställa att det klarar de högt ställda brandskyddskraven

Stål

Betong

Svets

Stora kranen

Totalstation

Brandskydd

Jan – mättekniker

Mathias – teleskopkran

Karin - tornkran